Hur går en rättegång till och vad gäller i salen?

Hur ser en rättegångssal ut? Hur vet jag vilken som är min plats att sitta på?  

Salarna på Uppsala tingsrätt ser väldigt lika ut även om själva storleken kan variera. Längst fram i salen vid ett avlångt bord sitter domaren tillsammans med tre nämndemän och en tingsnotarie. Längs med väggen till vänster (vända inåt i rummet) sitter åklagaren tillsammans med målsägaren och ett eventuellt biträde. Längs med väggen till höger (också vända inåt i rummet) sitter försvarsadvokaten och den tilltalade. I mitten av rummet finns det ett bord där vittnen sitter vända mot domarens bord. Längst bak i rummet finns stolar för åhörare.  

Här kan du se en film från en rättssal i Uppsala tingsrätt.

Kan jag få reda på vilka som kommer att finnas i salen under rättegången? Är det sant att vem som helst kan komma för att titta på rättegången?  

Du kan få reda på vilka som blivit kallad till rättegången (målsägare, den tilltalade och vittnen) genom att be tingsrätten om stämningsansökan. Du kan också få reda på vilken åklagaren och försvarsadvokaten är. De flesta rättegångar är offentliga och det betyder att vem som helst får lyssna som åhörare. Det är dock vanligast att åhörare har någon koppling till någon parterna eller att det är studenter eller liknande på studiebesök. Du kommer inte att få namn på de som sitter som åhörare.  

Kommer min förhandling att vara öppen för allmänheten eller blir det ”stängda dörrar”? Är det något jag kan påverka? 

Som utgångspunkt är alla rättegångar offentliga. Tingsrätten kan dock besluta att hela eller vissa delar av rättegången (vanligast vid förhör eller när den tilltalades personliga information presenteras) ska hållas bakom stängda dörrar. Stängda dörrar innebär att inga åhörare får sitta med på rättegången. Det kan vara om det råder sekretess, om målsägaren är minderårig eller om omständigheterna i brottet är särskilt känsliga. Kontakta tingsrätten om det finns anledning till att rättegången ska hållas bakom stängda dörrar som tingsrätten ännu inte känner till.

Vad händer? Hur går rättegången till?  

• När alla parter och åhörare har satt sig i salen så kommer ordförande börja med att inleda målet och kontrollera vilka som är närvarande. Då brukar ordföranden också dubbelkolla så att eventuella åhörare inte är vittnen som ska höras senare. Rätten kontrollerar, i samråd med parterna, om det finns något hinder mot att börja huvudförhandlingen.
  
• Åklagaren går sedan igenom det som står i åtalet, som kallas för stämningsansökan. 
  
• Den tilltalade får efter det ge sin inställning till varje åtalspunkt, helt enkelt säga om hen erkänner eller inte. Den tilltalade kan också svara på om eventuella skadeståndskrav eller andra av åklagarens yrkanden är rimliga. Det vill säga, om den tilltalade fälls för brottet, tycker hen att skadeståndskraven är rimliga eller borde de av någon anledning vara lägre?  Har den tilltalade en försvarare är det försvararen som svarar för den tilltalades räkning.
  
• Åklagare går sedan igenom mer i detalj om brotten och presenterar den bevisning som finns. Det kallas för sakframställan. Det är nu åklagaren presenterar foton, filmer, utskrifter av sms/ och journalanteckningar mm. Försvarsadvokaten (eller den tilltalade om ingen försvarare finns) kommer sen också få berätta om brotten och bemöta det åklagaren sagt. 
  
• Sedan kommer förhör att ske med först målsägare, sedan den tilltalade och sist de vittnen som kallats. Även försvaret har möjlighet att kalla vittnen. Bara vittnen avlägger vittnesed. Det kan vara bra att veta att förhören filmas för att de filmade förhöras sedan ska kunna visas upp ifall domen överklagas. Det är okej att säga att du inte vet, inte minns, om du är osäker eller att du inte förstår frågan. 
  
• Efter förhören så går rätten igenom uppgifter om den tilltalades personliga förhållanden, det kallas även personalia. Det handlar om familjeförhållande, arbete, om den tilltalade har ett ordningsamt liv i övrigt. Rätten tittar också på ett utdrag från belastningsregistret för att se om den tilltalade dömts för brott tidigare. Ibland har den tilltalade träffat Kriminalvården för samtal i förväg. Kriminalvården skriver då ett yttrande med information om den tilltalade är lämplig för att göra samhällstjänst eller rekommenderas att gå i ett av Kriminalvårdens program. Denna genomgång har främst betydelse för vilket eventuellt straff som den tilltalade ska få.
  
• Sedan kommer åklagaren att lyfta fram de omständigheter och bevis som hen anser talar för att den tilltalade är skyldig. Detta brukar kallas slutanföranden eller pläderingar. Vanligtvis yrkar åklagaren också på vilket straff den tilltalade borde få. Ett eventuellt målsägandebiträde får också möjlighet att tala för brottsoffrets del.
  
• Den tilltalade eller dennes försvarare håller sedan sitt slutanförande och lyfter de omständigheter och bevis som hen anser talar för att den tilltalade är oskyldig eller att det finns förmildrande omständigheter.
  
• Till sist avslutar domaren rättegången och meddelar vilket datum domen kommer att meddelas. Ibland tas en kort paus och sedan meddelas domen samma dag, men det vanligaste är att det brukar dröja 1–3 veckor innan domen kommer.  
  

Jag känner att det är obehagligt att sitta i samma sal som gärningspersonen under rättegången, måste jag göra det?  

Huvudregeln är att alla parter, förutom vittnen, ska närvara vid hela huvudförhandlingen. Rätten kan besluta om så kallad medhörning om den har anledning att tro att en målsägande eller ett vittne på grund av exempelvis rädsla inte kommer att berätta sanningen om gärningspersonen befinner sig i samma rum. Det kan också ske om rätten tror att gärningspersonen kan komma att avbryta eller störa berättandet. Det innebär att gärningspersonen får sitta i ett annat rum och lyssna på förhöret genom ljud- eller videoupptagning. Även målsägaren har möjlighet att följa förhöret med den tilltalade från ett annat rum.  

Det går inte att begära medhörning i förväg, utan först i början av förhandlingen. Om du har ett målsägandebiträde kan hen hjälpa dig med det. Du kan också be åklagaren eller vittnesstöden om hjälp. 

Som målsägande finns ibland även möjligheten att med hjälp av ljud- och videoupptagning följa förhandlingen från ett separat rum, för att på så sätt slippa möta den tilltalade. I så fall behöver du kontakta tingsrätten i förväg.

Kommer det att vara pauser? Lunchpaus, toapaus eller fika till exempel. Har jag rätt att be om en paus? 

Det bryts alltid för lunchpaus vid 12.00 om rättegången behöver fortsätta efter lunch. Ibland kan det också bli kortare pauser utöver det av olika anledningar, till exempel om domaren eller nämndemännen behöver diskutera något eller om man måste invänta ett vittnesförhör. Om du som målsägare har behov av en paus under rättegången kan du säga det till åklagaren som i sin tur kan be ordföranden om paus. 

Hur lång tid brukar en rättegång ta?  

Hur lång tid en rättegång tar varierar beroende på vad det är för typ av brott och hur mycket bevismaterial och förhör som ska hinna gås igenom. De flesta rättegångar är relativt korta, ungefär ett 2-3 timmar långa. I stora mål kan rättegången pågå i flera dagar eller veckor. 

Vilka ordningsregler gäller?  

Att på något sätt störa förhandlingen, till exempel genom att applådera, skratta, kommentera eller samtala högljutt är förbjudet.  

Det är inte tillåtet att fotografera, filma eller spela in ljud under pågående förhandlingar. Kameror och mobiler ska vara avstängda och undanstoppade.  

Det är inte tillåtet att äta eller dricka i rättssalarna.  Om du behöver dricka vatten under förhandlingen kan du fråga ordförande.

Du får bara prata när du ombeds prata, oftast är detta i samband med förhör. Det är dock vanligt att målsägare och åklagare eller målsägandebiträde ibland viskar frågor eller kommentarer sinsemellan, men det är som sagt viktigt att tänka på att inte störa.