Stöd och rättigheter

Att leva med hot och skyddade personuppgifter kan innebära ett långvarigt behov av stöd. Stöd kan se olika ut beroende på din situation och kan handla om emotionellt stöd, praktisk vägledning, juridisk information eller hjälp att orientera sig mellan olika aktörer. Du har rätt att få stöd – även när hotbilden pågått länge och även om du redan har skydd på plats.

Stöd kan komma från flera håll, till exempel ideella organisationer, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet. Det är vanligt att behöva kontakt med flera aktörer samtidigt, och det kan vara både krävande och förvirrande. Du har rätt att be om hjälp att förstå vem som gör vad och vilket stöd som finns tillgängligt för just dig.

Brottsofferjourens roll

Brottsofferjouren erbjuder kostnadsfritt medmänskligt stöd, information och vägledning till personer som utsatts för brott, hot eller våld. Vi är fristående från myndigheter och finns här för dig – oavsett om du är mitt i en akut situation eller har levt med hot under lång tid.

Vi kan inte göra riskbedömningar, erbjuda skyddat boende eller påverka beslut som myndigheter redan har fattat. Däremot kan vi lyssna, hjälpa dig att sortera tankar, ge information om rättigheter och stöd, och vara ett medmänskligt stöd i en situation som ofta är både onaturlig och mycket påfrestande.

Många beskriver att det kan vara skönt att få tänka högt med någon utanför den egna situationen: att få prata om det man varit med om, om rädslan, frustrationen eller sorgen över ett liv som förändrats. Vi är medvetna om att hot och skydd kan påverka under lång tid, och att behovet av stöd inte alltid följer några tidsgränser.

Om vi inte själva är rätt instans – till exempel om du behöver psykologsamtal, juridisk rådgivning eller annat specialiserat stöd – gör vi vårt bästa för att guida dig vidare till andra aktörer.

Andra aktörer som kan vara viktiga för dig

Beroende på din situation kan flera aktörer spela en viktig roll. Det kan till exempel vara:

• socialtjänsten, som kan ge stöd till både vuxna och barn
• hälso- och sjukvården, för medicinskt och psykologiskt stöd
• rättsväsendet, till exempel i samband med polisanmälan eller rättsprocess
• skola och elevhälsa, när barn lever med skydd
• ungdomsmottagningen för unga upp till cirka 25 år (beroende på kommun)
• ideella organisationer med särskild kompetens kring våld och hot.

Det är inte alltid enkelt att veta vart man ska vända sig, och det är tyvärr vanligt att behöva prova flera vägar. Att inte få rätt stöd direkt betyder inte att behovet inte finns

Dina rättigheter

Du har rätt till säkerhet och skydd

Det är en grundläggande rättighet att leva utan hot och våld. När samhället bedömer att det finns en allvarlig hotbild har det ett ansvar att bidra till din säkerhet genom olika skyddsåtgärder.

Du har rätt att bli tagen på allvar

Din upplevelse av hot och risk är viktig. Forskning om våldsutsatthet visar att våldsutsattas egen bedömning av hot och risk ofta är korrekt, och när den inte stämmer handlar det oftare om att risken underskattas än överskattas. Du är expert på din egen situation.

Du har rätt till begriplig information

Myndigheter är skyldiga att ge dig information på ett sätt som du kan förstå. Om något är oklart har du rätt att be om förtydliganden, skriftlig information eller att få saker förklarade igen. Om du har svårt att förstå svenska har du rätt till tolk i myndighetskontakter.
Brottsofferjouren kan ge stöd på cirka 30 olika språk, och du är alltid välkommen att kontakta oss för att få information eller prata med någon.

Barn, stöd och rättigheter

Barn som lever med skyddade personuppgifter har samma rättigheter som alla barn men situationen kan göra att de behöver särskilt stöd, anpassningar och tydlig information.

• Rätt till säkerhet och skydd
  Barn har rätt att leva utan hot och våld. Skyddade personuppgifter är ett sätt för samhället att bidra till deras säkerhet. Det innebär bland annat att skolor, vårdgivare och andra vuxna måste hantera barnets uppgifter med sekretess och tänka på hur information delas.
• Rätt att bli lyssnad på
  Barn har rätt att uttrycka sina tankar och känslor, och att bli tagna på allvar. Många barn känner oro, skuld eller frustration över regler kring sekretess och skydd – och det är helt naturligt. Vuxna som möter barnet har ansvar att lyssna, förklara och ge stöd på ett tryggt sätt.
• Rätt till begriplig information
  Barn har rätt att få information som de kan förstå, på en nivå som passar deras ålder. Det kan handla om varför de inte får säga var de bor, hur de kan använda sociala medier säkert, eller varför vissa vuxna behöver veta vissa saker och andra inte. Barn ska också få veta att det finns vuxna de kan vända sig till om de blir rädda, oroade eller behöver prata om sin situation.
• Vem kan hjälpa barnet?
  • Skolans elevhälsa och kurator
  • Socialtjänsten
  • Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
  • Ungdomsmottagningen om barnet är lite äldre
  • Ideella organisationer – exempelvis BRIS, Rädda Barnen, Maskrosbarn, Brottsofferjouren, Kvinno- och tjejjourer.
  • Föräldrar eller vårdnadshavare med stöd från dessa aktörer
  • Här hittar du en lista med många fler stödmöjligheter för barn och unga i olika situationer.

Det är viktigt att barn inte behöver bära ansvaret för skyddet själva, även om de ibland kan uppleva det så. De ska kunna känna trygghet, ha möjlighet att vara barn, leka, gå i skola och ha sociala kontakter, inom ramen för de säkerhetsåtgärder som behövs.