- Skyddade personuppgifter
- Stöd i tingsrätten
- Uppsala tingsrätt – praktisk information och om väntan innan rättegången
- Kallad till rättegång? Att tänka på inför rättegången
- Hur går en rättegång till och vad gäller i salen?
- För dig som målsägare
- För dig som vittne
- Orolig, rädd eller hotad? Om säkerhet i tingsrätten
- Stöd och hjälp i samband med rättegång
- Efter rättegången – domen och utbetalning av skadeståndet
- Filmer från Uppsala Tingsrätt
- Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga
- Chatta med oss
- Stöd på annat språk
- Barn och unga
- Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga
- Stöd i tingsrätten
- Uppsala tingsrätt – praktisk information och om väntan innan rättegången
- Kallad till rättegång? Att tänka på inför rättegången
- Hur går en rättegång till och vad gäller i salen?
- För dig som målsägare
- För dig som vittne
- Orolig, rädd eller hotad? Om säkerhet i tingsrätten
- Stöd och hjälp i samband med rättegång
- Efter rättegången – domen och utbetalning av skadeståndet
- Filmer från Uppsala Tingsrätt
- Skyddade personuppgifter
- Chatta med oss
- Stöd på annat språk
- Barn och unga
Att navigera myndigheter, vård och ekonomi med skydd
Att navigera myndigheter, vård och skola med skydd
Att leva med skyddade personuppgifter innebär ofta att du själv behöver vara aktiv i kontakter med myndigheter, vård och skola för att säkerställa att ditt skydd hanteras korrekt. I praktiken betyder det ofta att du behöver informera om ditt skydd i samband med nya kontakter, även om det kan kännas både obekvämt och påfrestande.
Det är viktigt att tidigt berätta att du har skyddade personuppgifter, så att rätt rutiner kan följas. Det kan handla om hur dina uppgifter registreras i journalsystem, hur post skickas, hur kontakt sker och vilka personer som har tillgång till information om dig eller ditt barn. Bristande rutiner eller misstag kan få allvarliga konsekvenser, vilket gör att många som lever med skydd känner ett stort ansvar att vara vaksamma.
I kontakt med vården kan skyddet påverka allt från kallelser och recept till hur journaler hanteras och delas mellan olika vårdgivare. På samma sätt kan skola och förskola behöva särskild information om sekretess, hämtning, kontaktuppgifter och hur barnets uppgifter får spridas. Föräldrar beskriver ofta att de behöver vara tydliga, upprepande och ibland ifrågasättande för att skyddet ska fungera i praktiken.
Samtidigt är det viktigt att veta att ansvaret för korrekt hantering av skyddade personuppgifter ligger hos verksamheten – inte hos dig. Du har rätt att förvänta dig att myndigheter, vårdgivare och skolor följer gällande regler och tar ditt skydd på allvar. Om något känns oklart eller fel har du rätt att ställa frågor, be om förtydliganden och kräva att rutiner ses över.
Många upplever att det tar tid att hitta strategier för hur och när man berättar om sitt skydd, och att det kan väcka både trötthet och frustration. Den reaktionen är förståelig. Att leva med skydd handlar inte bara om säkerhet, utan också om att gång på gång behöva balansera behovet av skydd med behovet av vård, utbildning och ett fungerande vardagsliv.
Bra att säga vid första kontakten
Det kan vara svårt att veta hur mycket man ska säga, och hur.
Du behöver inte förklara hela din situation.
Ofta räcker det att vara tydlig med att du har skydd och vad det innebär i praktiken.

Exempel på formuleringar som många upplever som hjälpsamma:
- “Jag har skyddade personuppgifter. Det är viktigt att mina uppgifter hanteras med sekretess.”
- “Jag och/eller mitt barn lever med skydd. Jag behöver veta hur ni säkerställer att våra uppgifter inte sprids.”
- “Kan ni berätta vilka rutiner ni har för personer med skyddade personuppgifter?”
- “Jag vill att all kontakt sker på ett sätt som inte riskerar att röja min adress eller vistelseort.”
- “Vem ansvarar här för att skyddade personuppgifter hanteras korrekt?”
Om du orkar kan det också vara hjälpsamt att be om:
- att informationen markeras tydligt som skyddad i systemet
- att så få personer som möjligt får tillgång till uppgifterna
- att bli kontaktad på ett säkert sätt som ni kommer överens om tillsammans
Kom ihåg: du har rätt att ta pauser, be om att få återkomma eller att få information skriftligt. Det är inte din uppgift att utbilda varje verksamhet – men du har rätt att ställa krav på att ditt skydd tas på allvar.
Skydd och ekonomi: bank, avtal och betalningar
Att leva med skyddade personuppgifter påverkar ofta vardagliga ekonomiska rutiner. Bankärenden och andra avtal kräver ofta särskild hantering för att säkerställa att dina uppgifter inte röjs.
- Bankrutiner: Fråga alltid banken vilka rutiner som gäller för skyddade kunder. Ofta registreras ditt namn och adress inte i de vanliga digitala systemen, eller så registreras uppgifterna på ett särskilt sätt. Fysiska besök på banken kan krävas för att skaffa bank-id, nytt bankkort eller hantera andra ärenden.
- Posthantering: Se till att all post skickas till Skatteverket eller annan trygg adress. Om du nyligen flyttat är det viktigt att tidigare adressuppgifter, som hotaktören kan ha tillgång till, inte längre används. Tänk på att det kan ta tid för fakturor och annan post att komma fram. Många skyddade personer kan ändå använda tjänster som Kivra eller ta emot e-fakturor, vilket kan underlätta och minska risken för förseningar.
- Digitala betalningar och bankkort: Fundera över hur du använder mobila betalningar och kort. Det finns risk att transaktioner kan avslöja din plats. Om du nyligen lämnat hotaktören är det extra viktigt att säkerställa att denne inte har tillgång till ditt bankkonto.
- Avbetalningar och abonnemang: Det kan vara svårt – ibland omöjligt – att handla på avbetalning eller teckna abonnemang och avtal med skyddade uppgifter. Vissa företag accepterar inte skyddade kunder, medan andra har särskilda rutiner. Om du har trygga kontakter som kan hjälpa dig med avtal, t.ex. för telefon eller el, kan det underlätta. Se dock till att hotaktören inte kan spåra dig via dessa personer. Lokala kvinnojourer och nätverk som Gömda Kvinnor kan ofta ge råd baserat på erfarenheter från andra i liknande situation.