Barn och skyddade personuppgifter

Barn påverkas ofta starkt av att leva med skyddade personuppgifter. Även om skyddet är nödvändigt kan det innebära begränsningar som är svåra att förstå och hantera. Många barn behöver leva med regler kring vad de får berätta, vilka de kan bjuda hem, hur de använder sociala medier och hur de rör sig i vardagen. Det kan väcka känslor av utanförskap, oro eller skuld.

Barn kan också känna ett stort ansvar för att inte ”råka säga fel”, trots att ansvaret aldrig ska ligga på dem. Därför är det viktigt att barn får stöd i att förstå varför skyddet finns, på en nivå som är anpassad efter deras ålder och mognad. Förklaringar behöver ofta återkomma över tid, i takt med att barnet växer och ställer nya frågor.

Skola och förskola har ett särskilt ansvar när barn lever med skyddade personuppgifter. Det behöver finnas tydliga rutiner kring sekretess, dokumentation, kontaktuppgifter, hämtning och informationsdelning. Alla berörda vuxna ska veta hur skyddet ska hanteras i praktiken, så att barnet inte riskerar att röjas eller behöva påminna om sitt skydd i vardagen.

Det är också viktigt att barn får möjlighet till emotionellt stöd. Att leva med skydd kan påverka barnets känsla av trygghet, identitet och tillhörighet. Samtal med trygga vuxna, kurator eller psykolog kan vara ett viktigt komplement, särskilt om barnet visar tecken på oro, nedstämdhet eller stress.

Det finns en del information som riktar sig direkt till barn som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen i Östergötland har till exempel tagit fram en handbok riktad till unga i åldrarna 13-25 år och som handlar om att leva skyddad. Den hittar du här. Handboken innehåller både praktiska tips och utrymme för igenkänning. Mer riktad information för skyddade barn och unga finns bland annat på UMO och på Brottsoffermyndighetens sida Jag vill veta.