Känslomässiga konsekvenser och socialt liv

Den osynliga bördan av att leva under hot

Många som lever under hot beskriver en ständig vaksamhet. Det kan handla om att alltid tänka på vem som ser, vilka som vet om ens vistelseort, eller vilka spår man lämnar på sociala medier. Studier som gjorts av bland annat Skatteverket och Jämställdhetsmyndigheten visar att personer som lever gömda generellt upplever sämre fysisk och psykisk hälsa jämfört med befolkningen i stort. Skillnaden är extra stor för personer som lever gömda till följd av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och hot från kriminella miljöer. I en intervjustudie från Jämställdhetsmyndigheten rapporteras att två tredjedelar av de intervjuade har Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Många beskriver också fysiska konsekvenser av våldet de flytt ifrån och, på grund av skyddet, sämre tillgång till sjukvård.

Forskning visar att långvarig stress och hot kan leda till ångest, koncentrationssvårigheter, stark kroppslig spänning och sömnproblem. Många som lever med skyddade personuppgifter beskriver också känslor av ensamhet, oro och frustration över att behöva anpassa hela sitt liv efter en hotbild som andra inte alltid kan förstå. Det är helt normala reaktioner på en onormal situation.

Det är viktigt att validera sig själv och sina upplevelser: det du lever i är en onormal situation, och det är inte konstigt att den påverkar ditt mående. Att känna rädsla, trötthet eller irritation är naturligt och ett uttryck för att din kropp och ditt sinne reagerar på hot. Vissa beskriver det som att leva på ständig flykt, i ett ständigt undantagstillstånd, eller i en osynlig värld som andra inte ens känner till.

Det kan vara hjälpsamt att prata om dessa känslor med någon en litar på, skriva ner dem, eller på annat sätt bearbeta upplevelserna. Att leva under hot kräver uthållighet och mod, och det är okej att behöva stöd för att hantera den osynliga bördan.

När skyddet påverkar ditt sociala liv

Att leva med skyddade personuppgifter kan påverka ditt sociala liv på flera sätt. Fritidsaktiviteter, möten med vänner och spontana sociala kontakter kan bli mer komplicerade, särskilt om du nyligen flyttat till en ny plats och behöver skydda din identitet. Att registrera ditt personnummer för att kunna delta i en aktivitet kan till exempel innebära en risk. Om du har barn och tvingats lämna ditt sociala nätverk blir vardagen svårare att få ihop och kan lämna mycket begränsat utrymme för dig själv. Många upplever en känsla av isolering, speciellt i början, eftersom vardagliga möten och social interaktion ofta kräver extra planering och vaksamhet.

Relationer kan förändras. Vissa vänskaper klarar belastningen, medan andra kanske inte kan hantera de begränsningar och sekretesskrav som skyddet innebär. Det kan göra det svårt att lita på nya människor och skapa en känsla av ensamhet, även i sammanhang där du annars skulle känna dig trygg.

Samtidigt kan skyddet också öppna för nya sammanhang och relationer. Många hittar gemenskaper där sekretess, respekt och förståelse för situationen finns naturligt, exempelvis genom ideella organisationer, stödgrupper eller möten med andra som lever under liknande förhållanden. Med tiden kan det gå att skapa meningsfulla kontakter, även om vägen dit ofta är lång och kräver tålamod och planering.
Att hantera sociala relationer under skydd handlar inte om att ge upp kontakten med andra, utan om att hitta strategier som både skyddar dig och ger utrymme för att känna gemenskap och delaktighet.

Tips för sociala aktiviteter och relationer med skydd

Att leva med skyddade personuppgifter kan göra det svårt att umgås och delta i sociala sammanhang som tidigare. Här är några idéer som kan hjälpa dig att balansera trygghet och gemenskap:

• Planera i förväg: Fundera över vilka aktiviteter på din ort – eller på en annan ort om du föredrar det – som känns säkra och hur du kan delta utan att avslöja adress eller identitet. Tänk på riskerna: Kan hotaktören vara på plats? Kan du komma med på bild? Krävs registrering av dina personuppgifter? Är riskerna hanterbara, eller är det bättre att avstå? Att tänka högt tillsammans med någon du litar på, exempelvis oss på Brottsofferjouren, kan underlätta även om vi inte kan ge färdiga svar eller göra riskbedömningar.
• Använd trygga platser: Identifiera vilka platser som känns säkra och vilka som bör undvikas. Det kan variera beroende på din situation och hotbild.
• Kommunicera tydligt med nya bekantskaper: Du behöver inte berätta allt – ofta räcker det att du kan lita på personen först. Du kan enkelt förklara att vissa saker måste hållas privata, eller att du exempelvis inte kan vara med på bild. Förbered gärna ursäkter om du vill, men du behöver egentligen inte ge någon anledning. Dina gränser är alltid giltiga, och en trygg person ska respektera dem. Om någon pressar dig eller inte respekterar dina gränser är det ett tecken på att personen inte är trygg för dig.
• Håll kontakt digitalt på säkra sätt: Skapa separata mejladresser, chattkonton, sociala medier-konton eller telefonnummer som inte röjer din plats, identitet eller relationer till andra.
• Bygg relationer gradvis: Låt tillit växa långsamt och testa nya sammanhang försiktigt.
• Sök gemenskap i likasinnade grupper: Ideella organisationer, stödgrupper eller forum för personer som lever under skydd kan ge förståelse och trygghet. Digitalt finns exempelvis Gömda Kvinnors nätverk där många hittar gemenskap. Många kvinnojourer erbjuder stödgrupper av olika slag. På vissa orter finns allaktivitetshus, kulturhus eller liknande platser där du kan delta utan att registrera dina personuppgifter. Om registrering krävs kan det vara värt att kontakta verksamheten för att se om det finns alternativa lösningar.
• Tillåt dig själv att prioritera trygghet: Ibland betyder det att tacka nej till vissa aktiviteter, och det är helt okej. Din säkerhet kommer först.

Att hitta balans mellan socialt liv och skydd tar ofta tid, men små steg, tydliga strategier och medvetna val kan göra vardagen både tryggare och mer meningsfull.

Skydd och digital säkerhet

• Gamla konton: Fundera på vilka gamla konton som fortfarande är viktiga för sociala kontakter, arbete eller familj. Överväg om det går att ändra inställningar, ta bort känslig information eller byta kontaktuppgifter för att minska risker.
• Nya konton: I vissa situationer kan det vara tryggare att skapa nya, separata konton med ny e-postadress och nytt lösenord. Det kan ge dig större kontroll och minska risken att tidigare uppgifter avslöjar din plats eller identitet.
• Namn och profilbild: Undersök om det är lämpligt att använda ett annat namn eller en neutral profilbild, särskilt om kontot kan kopplas till ditt skyddade namn.
• Se över sekretessinställningar i sociala medier: Begränsa vem som kan se dina inlägg, vänner och kontaktuppgifter.
• Undvik att dela platsinformation i realtid: Funktioner som “checka in” eller platsdelning kan avslöja din position.
• Var försiktig med gemensamma molntjänster och familjedelning: Dokument, bilder eller kalendrar kan synas för andra utan att du märker det.
• Tänk på att bilder kan innehålla metadata: Metadata kan innehålla platsinformation eller datum som kan användas för att spåra dig. Överväg att ta bort metadata innan du delar bilder online.

Små, genomtänkta förändringar i digitala vanor kan göra stor skillnad för din säkerhet. Det handlar inte alltid om att avstå helt från digitala tjänster, utan om att hitta strategier som låter dig vara delaktig utan att äventyra skyddet

Att balansera säkerhet och delaktighet i samhället

Skyddade personuppgifter är tänkta att möjliggöra ett liv i trygghet – inte att begränsa det. I praktiken upplever många dock att skyddet också innebär hinder för delaktighet i samhället. Det kan handla om svårigheter att arbeta, studera, delta i föreningsliv, använda digitala tjänster eller röra sig fritt i vardagen. Den spänningen är verklig och viktig att erkänna.

Det finns flera aktörer som arbetar för förändringar på samhällsnivå, med målet att skyddade personuppgifter ska fungera bättre i praktiken och inte leda till onödig exkludering. Det anser vi på Brottsofferjouren är ett mycket viktigt arbete som måste fortsätta.

Samtidigt ser vardagen ofta annorlunda ut på individnivå. För den som lever med skydd handlar det ofta om att ständigt göra avvägningar: Vad är värt risken? Vad går att anpassa, och vad behöver få ta plats trots osäkerhet? Dessa beslut kan gälla allt från arbete och utbildning till sociala relationer, fritidsaktiviteter och hur synlig man vågar vara, både offline och online.

Det är viktigt att komma ihåg att sådana avvägningar inte är tecken på svaghet eller överdriven försiktighet. De är rationella svar på en situation där hotbilden påverkar livsutrymmet. Vad som känns möjligt och tryggt varierar över tid, och det som fungerar i en period kan behöva omprövas i en annan.

Att balansera säkerhet och delaktighet är därför sällan en engångsfråga, utan en pågående process. Du har rätt att både prioritera din säkerhet och längta efter ett liv med mening, sammanhang och tillhörighet. Skydd ska inte behöva innebära att du ger upp dig själv, även om vägen dit ofta är krokig.