Jobb och studier

Att söka eller byta jobb

När du söker jobb dyker det ofta upp många frågeställningar och det kan vara bra att fundera på vilka uppgifter som behöver delas. Vilket namn är tryggast att använda i ansökningshandlingarna? Finns det erfarenheter du av säkerhetsskäl inte kan skriva ut på CV:et? Hur fungerar det när det krävs adress i ansökningsformuläret? Hur ska jag kunna uppge referenser när jag tvingats fly och ingen får veta vart jag bor eller vad jag heter? Kan jag ha ett linkedin-konto? Det finns många frågor och tyvärr sällan enkla svar.

När det gäller arbete på myndigheter eller i kommuner ska skyddade personer för det mesta kontakta en ansvarig person för att få instruktioner inför ansökan – numera står ofta den instruktionen redan i annonsen. För privata företag eller ideella organisationer finns sällan den typen av tydliga instruktioner. Det går att kontakta arbetsgivaren och fråga, men ofta medför det oro för att då istället bli diskriminerad i processen. Det finns inga enkla svar eftersom att allas situationer är unika, men ofta är det skönt att bolla dessa frågor högt med andra, exempelvis en stödorganisation. Du har rätt till stöd inte bara utifrån din brottsutsatthet utan också för att kunna leva med det skydd samhället beviljat dig.

Några vanliga strategier som många skyddade personer använder för att hantera jobbansökningar är att använda ett fiktivt namn på CV:et och förklara situationen för arbetsgivaren om hen kallas på intervju. Beroende på hotbilden kanske inte det krävs och då väljer många att söka med sitt riktiga namn. Vissa nämner att de lever skyddade redan vid ansökan, men många väntar till senare i processen. Det kan vara hjälpsamt att tänka igenom hur en vill lägga upp det, för att arbetsgivaren både ska förstå allvaret och samtidigt inte bli avskräckt från att anställa dig. Att behöva tänka igenom det är orättvist, men det kan vara hjälpsamt. De flesta undviker att uppge adress i ansökningarna, alternativt uppger skatteverkets adress om adress krävs. Referenser är en svår fråga för många, speciellt den som tvingats kapa med hela sitt tidigare nätverk. Ibland går det att hitta andra referenser som inte kändes självklara från början. Ibland finns inte den möjligheten och då kan den enda lösningen vara att förklara situationen för arbetsgivaren. Det finns också personer som aktivt engagerar sig ideellt för att på så vis bygga nya referenser och nätverk, men det är givetvis inte alltid möjligt utifrån livssituation och hälsa.

Högskolestudier

För studier vid högskola eller universitet på ett svenskt lärosäte finns tydliga rutiner för studenter med skyddade personuppgifter. Det finns två olika typer av skydd i högskolesystemet och du själv avgör vilket av skydden du behöver – för att ha rätt till det krävs dock att du redan har skyddade personuppgifter i folkbokföringen. Beroende på vilket av de två skydden du behöver gör du på olika sätt när du ansöker till högskola. Du kan läsa mer om ansökningsprocessen och att studera skyddad här.

För skyddade som behöver ansöka till högskola via fysisk post är det vanligt att, på grund av att postförmedlingen för skyddade, inte hinna få antagningsbeskedet i tid för att tacka ja eller nej till studieplatsen. Det kan kännas betryggande att veta att sekretessgruppen på UHR är medvetna om det och tackar ja till platsen åt dig, om du inte hinner svara i tid.

När du väl är antagen till en högskola finns nästan alltid en sekretesshandläggare som du kan prata med om du har fler frågor. Oftast blir du kontaktad av sekretesshandläggaren i samband med att du får ditt antagningsbesked.

Komvux och SFI

Beroende på vilken kommun du bor i ser rutinerna för att ansöka till och studera på Komvux med skyddade personuppgifter olika ut. I de flesta kommuner behöver du ansöka på pappersblankett istället för via e-tjänst. För Uppsala kommun hittar du information om hur du som är skyddad söker till Komvux, och även till SFI, här. I länets andra kommuner behöver du kontakta kommunens vuxenutbildning för att bli guidad i hur du på ett tryggt sätt skickar in din ansökan.

Folkhögskola

För att ansöka till eller studera på folkhögskola med skyddade personuppgifter är det ofta nödvändigt att direkt kontakta den specifika folkhögskolan för att fråga hur du ska gå tillväga och hur deras rutiner ser ut.

Studier utomlands

Om du har skyddade personuppgifter i Sverige är svenska lärosäten skyldiga att ta hänsyn till det, men det gäller inte om du studerar på ett utländskt universitet (eller annan studieform utomlands). Ofta blir situationen automatiskt tryggare i och med att få länder har samma grad av centralisering och offentlighet som Sverige. Om det utifrån din hotbild inte räcker är det värt att kontakta ditt utländska lärosäte, förklara din situation och fråga hur möjligheterna att skydda dina personuppgifter ser ut. Det finns exempel där personer med skyddade personuppgifter till exempel har fått använda fiktiva namn eller haft möjlighet till andra säkerhetsanpassningar även på sitt utländska universitet.

Kontakter på arbetsplats eller skola

Fundera på vilka personer som behöver veta om din situation, och hur informationen ska kommuniceras. Du behöver inte dela allt med alla, men det kan underlätta om nyckelpersoner vet hur de kan backa upp dig i situationer som kan uppstå.