För dig som söker skydd

Så här går ansökan om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring till

1. Du ansöker om skydd hos Skatteverket. Det gör du genom blanketten du hittar på denna hemsida. Utöver din egen ansökan krävs i princip alltid underlag från andra aktörer, till exempel socialtjänst, polis eller kvinnojour.
2. Det är viktigt att i ansökan beskriva hotbilden så tydligt som möjligt. Det är också viktigt att beskriva vilka åtgärder du vidtar för att skydda dig själv, exempelvis att flytta till en adress hotaktören inte känner till, att byta arbetsplats, att byta telefonnummer med mera. Skatteverket bedömer både hotbilden och din förmåga att upprätthålla skyddet.
3. Bifoga den dokumentation du har. Det kan vara polisanmälningar, utredningar från socialtjänsten, intyg från socialtjänst eller kvinnojour, beslut om kontaktförbud. De olika aktörerna kan också skicka sina intyg eller sin dokumentation direkt till Skatteverket.
4. I de allra flesta fall krävs att den som söker skydd flyttar i samband med skyddsansökan. Undantag kan i vissa fall göras om hotaktören inte känner till den nuvarande adressen.

När Skatteverket tar emot din ansökan får du automatiskt ett tillfälligt skydd, under den tid som utredningen pågår. Skatteverkets utredning kan ta olika lång tid, allt mellan ett par veckor till flera månader. Ibland krävs kompletterande uppgifter och i så fall hör skatteverkets sekretesshandläggare av sig – det är därför viktigt att skatteverket har dina aktuella kontaktuppgifter.

Vem bedömer ditt behov av skydd?

Det är Skatteverket som beslutar om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring. Bedömningen bygger på underlag från dig och oftast från polis eller socialtjänst.

Fingerade personuppgifter bedöms och beslutas av polisen.

Om du har behov av andra skyddsinsatser, till exempel ett tillfälligt skyddat boende eller ett larm, varierar det beroende på vilken typ av insats det är och vilken typ av hotbild du lever under. Skyddat boende (det vill säga att till exempel bo på en kvinnojour eller liknande) beslutas nästan alltid av socialtjänsten. Larm eller andra åtgärder bedöms och beslutas oftast av polisen.

Vanliga frågor och farhågor när en ansöker om skydd

• Kommer den som hotar mig att få veta att jag har ansökt?
  En vanlig rädsla är att ansökan i sig ska väcka uppmärksamhet eller göra situationen farligare. Ansökan om skyddade personuppgifter hanteras av myndigheter med sekretess, och den som utgör hotet får inte information om att du har ansökt eller beviljats skydd. Om ansökan rör ett minderårigt barn och hotaktören är barnets vårdnadshavare kan det dock fungera annorlunda – prata med din handläggare på socialtjänsten, direkt med skatteverket eller med till exempel en kvinnojour för att få korrekt information utifrån just din situation.
• Vad händer om min ansökan avslås?
  Ett avslag kan kännas mycket tungt och väcka känslor av utsatthet eller hopplöshet. Det kan finnas andra alternativ eller kompletterande skyddsåtgärder, och du har rätt att få information om varför beslutet fattats och hur du kan gå vidare. Ett avslag om sekretessmarkering går inte att överklaga, men det går att ansöka på nytt om nya omständigheter uppstår. Ett avslag om skyddad folkbokföring går att överklaga. Information om hur överklagan går till ska bifogas avslagsbeslutet.
• Hur påverkas mina barn?
  Många föräldrar oroar sig för hur skyddade personuppgifter ska påverka barnens vardag, trygghet och skolgång. Barn behöver ofta också omfattas av skyddet, och deras behov ska alltid beaktas. Samtidigt kan förändringar i exempelvis skola, fritidsaktiviteter eller kontakt med andra vuxna vara påfrestande. Att få stöd, både praktiskt och emotionellt, kan vara avgörande för att vardagen ska fungera för hela familjen. Även om livet med skyddade personuppgifter kan vara både komplicerat och utmanande är det i situationer av våld och hot ofta ett viktigt steg för att skapa ökad trygghet och säkerhet för barn.
• Kan jag arbeta och leva normalt?
  Skyddade personuppgifter kan innebära praktiska begränsningar. Många upplever att vardagen blir mer komplicerad, särskilt i början. Samtidigt beskriver många också en känsla av ökad trygghet när skyddet väl är på plats, och med tiden hittar många sätt att skapa rutiner och ett fungerande liv inom ramarna för skyddet.
  

Det är vanligt att känna både rädsla, tvekan och ambivalens inför att ansöka om skydd. Många upplever samtidigt en lättnad när skyddet väl är på plats – inte för att allt blir enkelt, utan för att samhället formellt har erkänt hotbilden och tagit ansvar för skyddet. Du behöver inte bära dessa frågor ensam. Det finns stöd att få.

Andra viktiga tips och saker att tänka igenom

Att ansöka om eller leva med skyddade personuppgifter innebär ofta många praktiska beslut, ibland under stor stress. Det finns inga ”rätt” eller ”fel” sätt att göra allt, men vissa förberedelser kan underlätta och bidra till ökad trygghet.

• Dokumentera hot och händelser
  • Spara alltid hotfulla meddelanden, samtal, mejl eller andra kontakter som väcker oro. Försök även att skriva ner datum, tid och vad som hänt vid olika incidenter. Dokumentation kan vara viktig både vid en ansökan om skydd och vid kontakt med myndigheter eller rättsväsendet.
• Fundera över vem som behöver känna till din situation
  • Det kan vara hjälpsamt att i förväg tänka igenom vilka personer som behöver veta att du lever med skydd, till exempel arbetsgivare, skolpersonal eller vårdkontakter. Samtidigt har du rätt att begränsa informationen. Att vara selektiv kan minska risken för oavsiktlig spridning och ge dig större kontroll.
• Överväg namnbyte – i din egen takt
  • För vissa kan ett namnbyte vara ett viktigt skydd, för andra känns det svårt eller främmande. Om du överväger namnbyte kan tidpunkten spela roll – många upplever att det är enklare i samband med flytt till en ny ort. Samtidigt behöver vissa tid att landa känslomässigt innan ett sådant beslut tas, och det är helt okej. Många personer med skyddade personuppgifter använder också ett fiktivt namn i vardagen, oavsett om ett formellt namnbyte har skett eller inte.
• Telefonnummer och abonnemang
  • Om du behöver byta telefonnummer i samband med att skyddet träder i kraft kan det, om möjligt, vara lättare att göra det precis innan skyddet börjar gälla. När skyddade personuppgifter väl är registrerade kan det bli mer komplicerat att teckna nya abonnemang. Fundera även över vilka appar och kontakter som kopplas till ditt nummer.
• Se över din digitala närvaro
  • Gå igenom sociala medier, gamla konton och söktjänster där personuppgifter kan finnas tillgängliga. Kontrollera sekretessinställningar och fundera på vad som verkligen behöver vara synligt. Tänk också på bilder, inlägg eller vänlistor som kan avslöja var du befinner dig eller vilka du har kontakt med.
• Kontrollera platstjänster, bank och behörigheter
  • Stäng av platstjänster där det är möjligt, se över vilka appar som har tillgång till din position och kontrollera behörigheter på telefon och dator. Kontakta även banken för att säkerställa att dina uppgifter hanteras korrekt och att sekretessmarkeringar respekteras.
• Säkerhetsplanering
  • Om det är möjligt kan det vara värdefullt att göra en säkerhetsplan tillsammans med exempelvis Polisen eller socialtjänsten. En säkerhetsplan kan hjälpa dig att tydliggöra vad som är tryggt och otryggt i just din situation, hur du ska agera i vardagen och vad du ska göra om hotaktören får kännedom om var du befinner dig.
• Vid akut fara
  • Vid omedelbar risk eller fara, ring alltid 112.

Skydd är en rättighet – inte ett privilegium

Om du lever under hot, våld eller allvarliga trakasserier har du rätt till skydd och stöd. Det är inte något du ska behöva förtjäna, förklara eller be om ursäkt för. Skyddade personuppgifter är en del av samhällets ansvar för att bidra till din säkerhet när andra skyddsåtgärder inte är tillräckliga.

Att behöva skydd beror aldrig på att du har gjort något fel. Hot och våld är alltid den som utsätter dig för hotets ansvar. Samhällets uppgift är att minska risken för fortsatt skada och att skapa förutsättningar för trygghet, stabilitet och ett så fungerande vardagsliv som möjligt.

Rätten till skydd handlar inte bara om fysisk säkerhet, utan också om rätten till privatliv, rörelsefrihet och möjlighet att leva utan ständig rädsla. För många innebär skyddade personuppgifter stora begränsningar och uppoffringar – det är därför viktigt att komma ihåg att skyddet inte är en förmån, utan en nödvändig åtgärd i en utsatt situation.

Du har också rätt till information, bemötande med respekt och möjlighet till stöd under hela processen. Det gäller både i kontakten med myndigheter, såsom Skatteverket, och i mötet med andra aktörer inom till exempel rättsväsendet, socialtjänsten och civilsamhället. Om något känns otydligt eller fel har du rätt att ställa frågor och be om förklaringar.

Att leva med skyddade personuppgifter kan ofta kännas som att ansvaret och konsekvenserna av hotbilden i praktiken hamnar på dig. Det är du som behöver anpassa ditt liv, begränsa din synlighet, vara vaksam och fatta svåra beslut för att hålla dig själv, och ibland dina barn, säkra. Den upplevelsen är vanlig och begriplig.

Samtidigt är det viktigt att veta att skyddade personuppgifter inte är ett uttryck för att ansvaret egentligen ligger hos dig, utan för att samhället erkänner hotbilden och har ett ansvar att bidra till din säkerhet. Du har rätt till stöd, information och ett respektfullt bemötande – och du ska inte behöva bära detta ensam, även om det ibland kan kännas så.