- Stöd i tingsrätten
- Uppsala tingsrätt – praktisk information och om väntan innan rättegången
- Kallad till rättegång? Att tänka på inför rättegången
- Hur går en rättegång till och vad gäller i salen?
- För dig som målsägare
- För dig som vittne
- Orolig, rädd eller hotad? Om säkerhet i tingsrätten
- Stöd och hjälp i samband med rättegång
- Efter rättegången – domen och utbetalning av skadeståndet
- Filmer från Uppsala Tingsrätt
- Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga
- Chatta med oss
- Stöd på annat språk
- Barn och unga
- Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga
- Stöd i tingsrätten
- Uppsala tingsrätt – praktisk information och om väntan innan rättegången
- Kallad till rättegång? Att tänka på inför rättegången
- Hur går en rättegång till och vad gäller i salen?
- För dig som målsägare
- För dig som vittne
- Orolig, rädd eller hotad? Om säkerhet i tingsrätten
- Stöd och hjälp i samband med rättegång
- Efter rättegången – domen och utbetalning av skadeståndet
- Filmer från Uppsala Tingsrätt
- Chatta med oss
- Stöd på annat språk
- Barn och unga
För dig som målsägare
Jag vill ansöka om skadestånd, hur gör jag det?
Om du har blivit utsatt för ett brott kan du ansöka om skadestånd från gärningspersonen. Ett skadestånd ska kort sagt ersätta de skador som brottet orsakat.
Du ska gärna under förundersökningen men senast när rättegången börjar meddela polisens handläggare eller åklagare (skriftligt eller muntligt) om att du vill ansöka om skadestånd. Du ska ange och specificera vilket belopp du söker och för vad det beloppet gäller (till exempel kostnader för sjukvård, förlorad arbetsinkomst, sveda och värk eller kränkningsersättning). Det är alltid bra att ha underlag (kvitton, fakturor, intyg) för de summor som du tar tas upp.
Om du har ett målsägandebiträde så ska biträdet hjälpa dig att sammanställa ett skadeståndsanspråk. Om du saknar målsägarbiträde kan du kontakta Brottsoffermyndigheten för rådgivning om vad du kan inkludera i ditt skadestånd.
Din ansökan om skadestånd tas sedan upp under rättegången av antingen åklagaren eller ditt målsägandebiträde. Om gärningspersonen döms för brottet så kommer tingsrätten även döma i skadeståndsfrågan och detta noteras i domen.
Du kan läsa mer på Brottsoffermyndighetens hemsida om skadestånd och vanliga anledningar till skadestånd.
Jag har haft ingen eller väldigt liten kontakt med åklagaren innan rättegången, när får jag träffa hen?
Om du inte har haft kontakt med åklagaren under polisens förundersökning eller själv kontaktat åklagaren inför rättegången, så är det allra vanligaste att träffa åklagaren några minuter innan rättegången startar. Oftast brukar åklagaren försöka leta upp dig som målsägare i tingsrättens korridorer innan rättegången startar för att presentera sig och kolla om du har några frågor.
Vad är ett målsägandebiträde och kan jag få ett sådant?
Ett målsägandebiträde är en advokat eller jurist. Ett biträde är gratis och är ett stöd som bland annat ger information under förundersökningen, inför rättegången och under den. Biträdet ska även hjälpa dig med ditt skadeståndsanspråk.
Alla har rätt att ansöka om ett biträde men det tilldelas bara i vissa fall. Det är tingsrätten som fattar beslut om det. Du kan ansöka om ett målsägandebiträde genom att prata med den polis eller åklagare som ansvarar för förundersökningen. Om du vill kan du önska en specifik jurist eller advokat, men om du inte önskar en specifik person utses någon åt dig om tingsrätten beslutar att du har rätt till en. En grundförutsättning är att polisen har inlett en förundersökning.
Tingsrätten brukar bevilja ett målsägandebiträde när det gäller sexualbrott, våld i nära relation eller andra grövre brott men det har hänt i andra fall också. När du ansöker om att få ett målsägarbiträde är det också viktigt att du uppger om du har särskilda behov till extra stöd. Det kan till exempel vara att du är minderårig eller äldre eller om du har en funktionsnedsättning någon funktionsvariation.
Jag kommer att förhöras som målsägare i en rättegång, hur går det till?
Som målsägare sätter du dig till höger om åklagaren. Om du har ett målsägandebiträde så kommer denna sitta till höger om dig. Det går oftast fort från det att rättegången börjar tills det är dags för målsägaren att förhöras. Åklagaren börjar med att ställa frågor till dig. Oftast innebär den första frågan att du får berätta med egna ord om vad som hände Sen kommer åklagaren och målsägandebiträde vid behov att ställa kompletterande frågor. Även försvaret har rätt att ställa frågor till dig. Det kan vara bra att veta att förhören filmas för att de filmade förhören sedan ska kunna visas upp i hovrätten om domen överklagas.
Det är okej att säga att du inte vet, inte minns, om du är osäker eller att du inte förstår frågan. Tänk på att det bara är det du berättar i tingsrättens förhör som kan räknas in när domen ska beslutas.
Många tycker att det känns obekvämt eller olustigt att domaren och nämndemännen bemöter ditt vittnesmål med stenansikten och inte ger någon empati tillbaka. Det är viktigt att komma ihåg att deras jobb är att vara objektiva och att det inte betyder att de inte tror på det du berättar.
Hur länge måste jag som målsägare sitta kvar under rättegången?
Som målsägare har du rätt att sitta med under hela rättegången. Du kommer att behöva sitta med i inledningen av rättegången och under ditt målsägandeförhör. Om du därefter skulle vilja gå därifrån så kan du prata med åklagaren eller tingsrätten innan rättegången börjar. Då kan tingsrätten bedöma om du av någon anledning behöver stanna kvar efter ditt förhör eller om det är okej att du går.